Så väljer du rätt kökskniv och köksredskap

• Kockkniven (20–24 cm) — din allroundkniv. Täcker det mesta i vardagen: grönsaker, kött, fisk, örter.
• Santokukniven — lättare och något kortare än kockkniven, populär för grönsaker och fisk tack vare sin platta egg.
• Brödkniven — en egen kniv med vågad egg för skorpa. Använd aldrig kockkniven till bröd, den tar skada av att pressas genom hård skorpa.

Har du bara råd med en kniv till att börja med: välj kockkniven. Den täcker mest.

• Rostfritt stål — tåligare mot fukt och slarvig hantering, men tappar skärpan snabbare och behöver slipas oftare.
• Pulverstål / japanskt stål — håller skärpan betydligt längre, men är känsligare för stötar och sidled böjning — hantera med lite mer respekt.

Ingen typ är objektivt bäst — det handlar om hur ofta du är beredd att underhålla kniven mot hur länge du vill att den ska hålla skärpan mellan slipningarna.

En tung kniv ger mer kraft i klippet men tröttar handleden snabbare vid långa matlagningspass. En lätt kniv (t.ex. många japanska modeller i ett stycke stål) är skonsammare över tid men kräver lite mer teknik för tyngre uppgifter som att hacka igenom ben.

• Kniven glider istället för att skära igenom
• Du måste trycka hårt för att komma igenom det du skär
• Den lämnar sneda, ojämna skivor istället för raka
• Eggen känns ojämn om du försiktigt kör ett finger längs den (gör detta varsamt)

• Diska för hand, aldrig i diskmaskin — värme och rörelse i maskinen sliter på både egg och handtag
• Förvara i knivblock eller med bladskydd, aldrig löst i en låda
• Använd en skärbräda i trä eller plast — aldrig glas, sten eller marmor, det trubbar bladet direkt
• Lämna in kniven för professionell slipning innan skärpan blir märkbart dålig, inte efter

Vi erbjuder professionell knivslipning i butiken på Östra Storgatan i Jönköping — oavsett var kniven ursprungligen är köpt.

Grytor, stekpannor och köktillbehör märks kanske inte lika mycket som en vass kniv, men fel val gör matlagningen krångligare än den behöver vara. Här är vad som faktiskt spelar roll.

En gryta i rostfritt stål med tjock botten sprider värmen jämnt och undviker "hot spots" som bränner maten lokalt. Tunn botten är billigare men ger ojämn värme och kräver mer uppmärksamhet vid matlagning. Storlek väljs efter hushållets storlek — som riktmärke räcker 2–3 liter för 1–2 personer, 4–5 liter för familjer.

• Gjutjärn — håller värmen exceptionellt bra och blir bättre med åren om den sköts rätt, men är tung och kräver inbränning/underhåll.
• Rostfritt stål — tåligt och mångsidigt, bra för stekning med god stekyta, men maten kan fastna lättare utan tillräckligt med fett.
• Non-stick (teflon el. keramisk) — enklast att laga i och diska, men beläggningen slits med tiden och tål inte lika hög värme eller metallredskap.

Har du bara råd med en panna: en rostfri allroundpanna i medelstorlek täcker mest.

Ett lock som inte sluter tätt läcker ånga och gör att mat tar längre tid att laga. Kontrollera att lock och kärl faktiskt är gjorda för varandra — universallock passar sällan lika bra som ett tillverkarspecifikt lock.

Vissa köktillbehör är värda att investera lite extra i, andra inte:

• Stekspade/slev i värmetåligt material — billiga plastvarianter smälter eller deformeras vid hög värme, satsa på silikon med hög värmetålighet eller trä
• Skärbräda — trä eller plast, aldrig glas/sten/marmor eftersom det trubbar knivarna direkt
• Vässtål/bryne — ett komplement till professionell slipning för att underhålla eggen mellan slipningarna, inte en ersättning för den

• Gjutjärn: torka torrt direkt efter disk, olja in lätt för att undvika rost
• Rostfritt: undvik att lämna sur mat (t.ex. tomatbaserat) i kärlet för länge, det kan missfärga
• Non-stick: använd träredskap eller silikon, aldrig metall som repar beläggningen
• Alla material: undvik att hälla kallt vatten i ett hett kärl — termochocken kan skada material och form